http://www.haiti.do/2010/10/republiken-haiti.html
http://afroviking.com/2012/01/11/ron-haviv-staller-ut-haiti-i-bilder-tva-ar-efter-katastrofen/
Bild:
torsdag 16 februari 2012
tisdag 14 februari 2012
Eftersom jag har varit med om jordbävningen i Haiti tänkte jag att ni ville läsa lite om den.
Det var den 12e januari 2010 klockan 16.53 lokal tid som den kraftiga jordbävningen ägde rum i Haiti. Jordbävningens epicentrum var ca 25 kilometer ifrån huvudstaden Port-au-Prince där jordbävningen var som värst, den beräknades ligga på 7,8 på Richterskalan. Efter själva huvudskalvet kom det flera stycken efterskalv varav det största efterskalvet var på magnitud 6 som bara kom sju minuter efter. 52 av de andra efterskalven hade en magnitud över 4,5.
Denna kraftiga jordbävning tog många offer,man har beräknat att det är runt 212 000 dödsoffer och 300 000 skadade. Dock är dessa siffror inte helt säkra eftersom många har fått fram olika resultat men detta var det som landets premiärminister Jean-Max Bellerive uttalade sig om.
Inte nog med att människor har omkommit och även blivit skadade, det var många som förlorade sina hem och dylikt. Fortfarande idag kan man se spår av jordbävningen som skakade om så mångas liv. Många fick flytta och även idag så är det många som inte fått sina liv helt återställda materialistiskt. Det var väldigt mycket materialistiskt som förstördes, viktiga landmärken och städer nästan utplånades. I staden Leogane, ca två mil utanför huvudstaden, där uppskattades det att ca 80-90 % av stadens bebyggelse var förstörd.
Inte nog med att människor har omkommit och även blivit skadade, det var många som förlorade sina hem och dylikt. Fortfarande idag kan man se spår av jordbävningen som skakade om så mångas liv. Många fick flytta och även idag så är det många som inte fått sina liv helt återställda materialistiskt. Det var väldigt mycket materialistiskt som förstördes, viktiga landmärken och städer nästan utplånades. I staden Leogane, ca två mil utanför huvudstaden, där uppskattades det att ca 80-90 % av stadens bebyggelse var förstörd.
Räddningsarbetarna fick arbeta dag in och dag ut med detta. 5 dagar efter den inträffade katastrofen visste man inte ens hur många det kunde röra sig om som hade omkommit. Efter 10 dagar kunde man faktiskt fortfarande hitta personer som låg under massorna och som hade överlevt. Den 23e januari var man tvungen att ge upp sökandet efter överlevande som man hittills mest fokuserat på. Under räddningsarbetet fick man även mycket hjälp av andra länder som skickade proviant och annat. Dominikanska republiken var en av de första att skicka hjälp.
Trots att landet fick massiv hjälp från andra länder rådde det ändå stor brist på vatten, utrustning till sjukhusen och tak över huvudet till det hemlösa.
Trots att landet fick massiv hjälp från andra länder rådde det ändå stor brist på vatten, utrustning till sjukhusen och tak över huvudet till det hemlösa.
Idag har många fått nya bostäder men det finns fortfarande de som lever dåligt. För några veckor sedan, den 12e januari 2012, var det den årliga årsdagen för denna hemska händelse och för att hedra alla de som miste sina liv och familjemedlemmar. Fotografen Ron Haviv ställde ut en fotoutställning då för att hedra de som lidit. Han har följt Haitis fattigdom under den hårda perioden efter katastrofen, här nedan kan ni se några av hans bilder.
Allt detta som hänt har lett till att jordbävningen i Haiti har blivit en av de mest kritiska naturkatastrofer i modern tid.
måndag 13 februari 2012
Hur kan man gardera sig mot jordbävningar?
Vid en jordbävning är det mycket som skadas pågrund av det kraftiga skalvet. För att minska de skador som uppkommer vid jordbävningar kan man förbereda vissa saker.
Man har märkt att det är i främst U-länder där man inte haft råd m.m att skaffa den teknik som behövs för att kunna förutse jordbävningar och gardera sig mot dem som har varit de ställen som skadats mest. Eftersom de länderna oftast inte har samma tillgång till bättre byggnader är de oftast dem som rasar vid jordbävningar.
Man har märkt att det är i främst U-länder där man inte haft råd m.m att skaffa den teknik som behövs för att kunna förutse jordbävningar och gardera sig mot dem som har varit de ställen som skadats mest. Eftersom de länderna oftast inte har samma tillgång till bättre byggnader är de oftast dem som rasar vid jordbävningar.
- Markanvändning
Man kan undvika att bygga på utfylld mark och på branta sluttningar då marken kan ge efter. - Stadsplanering
Något annat man kan göra för att underlätta vid en jordbävning är att göra gatorna breda. Genom att göra gatorna breda kan räddningsmanskap lättare ta sig fram. Det underlättar även om hus börjar rasa så att det inte är lika stor risk att husen trillar på varandra. - Byggnadsföreskrifter och övervakning
Man bör försöka bygga hus så stabilt som möjligt. Det finns många sätt för att bygga de starkare: armering av betong, inga pelargångar längst ner, vinklade sammanbyggda hus ska kunna röra sig tillsammans, ha stötdämpning i grunden m.m. Det är väldigt viktigt att föreskrifter följs, många av de hemskaste husrasen har skett p.g.a att byggfirmor fuskat med armering och förstärkning. - Räddningsmanskap och -planer
Personal och material som kan behövas vid en jordbävning skall också finnas. Räddningshundar och utbildad räddningspersonal behövs direkt då en olycka inträffat. Om man bor i ett land där det inträffar mycket jordbävningar kan man redan innan det hänt ha räddningsövningar. - Övervakningsutrustning och evakueringsplaner
Om man alltid håller ett öga på förändringar som sker i jordskorpan kan man förbereda sig genom att höja beredskapen och eventuellt evakuera folk innan det ens inträffat.
Kan man förutse en jordbävning?
Att just förutse en jordbävning är väldigt svårt men däremot kan man se vissa tecken på det!
I särskillda områden sker jordbävningar med jämna mellanrum. Om man vet hur litosplattorna rör sig med en viss hastighet på den platsen kan man på så sätt veta om en ny jordbävning är på väg om det har gått rätt tid sen den förra. Längs San Andreas förkastningen tror man att nästa stora jordbävning sker snart eftersom det är mer än 100 år sedan den senaste inträffade.
- Man kan även mäta förändringar i berggrunden med hjälp av olika instrument såsom tryck-, lutnings-och avståndsmätare.
- Före en jordbävning kan man oftast märka att de små vibrationerna som alltid finns i marken minskar eller upphör.
- En kort tid före jordbävningar kan man märka att radonhalten i marken förändras.
- I Kina har man faktiskt lyckats förutspå jordbävningar med hjälp av djur. Genom att studera hur djuren beter sig har man kunnat förutse en jordbävning. Metoden är inte100 % säker eftersom djuren inte alltid ändrar sitt beteende. Djuren man har kunnat observera är att djuphavsfiskar kommer till ytan, råttor kommer ur sina gångar och att hästar är bångstyriga.
- Det finns idag inget tillförlitligt varningssystem för jordbävningar. Den som känner att marken börjar skaka ska genast ta sig bort från stora byggnader som kan riskera att rasa.
torsdag 9 februari 2012
Hur mäter man dem?
När man vill veta jordbävningens kraft mäter man dess magnitud, den vanligaste magnitudskalan är Richterskalan. För att få reda på magnituden mäter man hur mycket ytan rör sig uppåt, nedåt eller åt sidan, korrigerat för avståndet till jordbävningens epicentrum. Epicentrum är den plats som ligger precis ovanför hypocentrumpunkten d.v.s den punkt som är jordbävningens centrum (kolla bild 1 för beskrivning). Man säger att Richterskalan är logaritmisk, det betyder att varje steg innebär en ökning med en viss faktor. En jordbävning med magnitud 9 på skalan är 32 gånger kraftigare- innehåller 32 gånger mer energi- än en jordbävning på skala 8. Ett steg uppåt på skalan innebär också att vidden av jordbävningsvågen blir 10 gånger större. Dock är det väldigt svårt att mäta ut en jordbävnings styrka exakt, så ibland kan det variera mellan olika uppfattningar. En annan skala som ofta används är Mercalli-skalan Det är ett mått på jordbävningens intensitet i ett visst område. Då graderar man jordbävningen efter hur stor skada den orsakat på bland annat byggnader.
Inom vetenskapen använder man ofta måttet momentmagnitud. Det är ett mått på storleken på det område som rörde sig under jordbävningen
Inom vetenskapen använder man ofta måttet momentmagnitud. Det är ett mått på storleken på det område som rörde sig under jordbävningen
Vad är då en jordbävning egentligen?
P-vågorna rör sig snabbast och innebär en komprimering av det medium där de rör sig.
P-vågorna kan mätas överallt på jorden, de gör inte stor skada.
S-vågorna är relativt symmetriska vågrörelser som åstadkommer viss skada.
L-vågorna består av olika ytvågor som rör sig vågrätt eller lodrätt, skadorna uppstår då vågrörelsen byter riktning, det är dessa vågor som gör allra störst skada. Rörelsen är asymmetrisk.
På platser med vulkaner kan även det bli ett vulkanutbrott i samband med en jordbävning. En tsunami orsakas även av en jordbävning under havet. Jordbävningar inträffar hela tiden, små och stora.Seismografer är den maskin som beräknar var på Richterskalan, det är dem som registrerar alla olika jordbävningar runt om i världen. Alla registreringar kan man hitta på internet.
Jordbävningar som äger rum på mindre djup än 40 km förorsakar ofta stor skada. I Indien dödades 73 000 människor och 5 miljoner blev hemlösa av en stor jordbävning med ett skalv på 7,8 på Richterskalan. De vanligaste följderna är att stora hus rasar vilket får många dödsoffer med sig och eldsvådor. Vid branta sluttningar kan vattendrag täppas till och förorsaka översvämningar pågrund av rasmassor. Infrastruktur förstörs, sjukdomar sprids lätt pågrund av dåligt dricksvatten och att det ofta finns döda kroppar kvar i ruiner en tid efter. Vid större jordbävningar inträffar det oftast flera efterskalv. Efterskalv kan vara små så att de inte märks så mycket men de kan även vara nästan lika stora som själva jordbävningen. Det gör att det tar väldigt lång tid innan det är säkert igen.
Den största jordbävningen som har mätts i modern tid hade magnitud 9,5på Richterskalan. Det var en jordbävning i Chile 1960.
Den största jordbävningen vi haft i Sverige uppmättes till 5,5 på Richterskalan och inträffade år 1904. Den hade sitt epicentrum (platsen övanför hypocentrumpunkten, jordbävningens centrum) utanför Kosteröarna, så skalvet spred sig därifrån till fastlandet.
Den största jordbävningen vi haft i Sverige uppmättes till 5,5 på Richterskalan och inträffade år 1904. Den hade sitt epicentrum (platsen övanför hypocentrumpunkten, jordbävningens centrum) utanför Kosteröarna, så skalvet spred sig därifrån till fastlandet.
Mindre jordbävningar är mycket vanliga även i Sverige. Små jordbävningar som kallas för mikroskalv inträffar varje dag. De jordbävningarna har en magnitud på ca. 1 på Richterskalan. Varje år inträffar ungefär tio skalv som når över 2 på Richterskalan, och ca. ett skalv per år som når 3 på Richterskalan. Skalv som når 4 på Richterskalan sker endast vart tionde år.
onsdag 8 februari 2012
Var uppstår dem?
De är vanligaste ställena där jordbävningar inträffar är där kontinentalplattorna möts. Det är ca. 90 procent av alla jordbävningar som inträffar i två stora regioner.
Ett område med kontinentalplattor som rör sig mycket är Eldringen. Detta område sträcker sig runt Stilla havet, från Indonesien över södra Stilla havet, utmed Syd- och Nordamerikas kuster och från Alaska över Japan och ner mot Indonesien igen. Ungefär 90 % av jordens jordbävningar och 80 % av jordens större jordbävningar uppträder här.
Ett annat område sträcker sig utmed den södra kanten av den Eurasiatiska plattan, från Kanarieöarna över Medelhavet och Mellanöstern till norra Indien och Himalaya. Dessa områden är de områden där jordbävningar förekommer oftast och det är beräknat att ca. tre miljarder människor lever i dessa områden.
Städer såsom Teheran, New Dehli, Mexico City och Lima kan drabbas av skalv på upp till 8,5 på Richterskalan. Mer kända städer såsom Tokyo, Los Angeles, San Fransisco, Neapel och Aten ligger också i den höga riskzonen.
Ett område med kontinentalplattor som rör sig mycket är Eldringen. Detta område sträcker sig runt Stilla havet, från Indonesien över södra Stilla havet, utmed Syd- och Nordamerikas kuster och från Alaska över Japan och ner mot Indonesien igen. Ungefär 90 % av jordens jordbävningar och 80 % av jordens större jordbävningar uppträder här.
Ett annat område sträcker sig utmed den södra kanten av den Eurasiatiska plattan, från Kanarieöarna över Medelhavet och Mellanöstern till norra Indien och Himalaya. Dessa områden är de områden där jordbävningar förekommer oftast och det är beräknat att ca. tre miljarder människor lever i dessa områden.
Städer såsom Teheran, New Dehli, Mexico City och Lima kan drabbas av skalv på upp till 8,5 på Richterskalan. Mer kända städer såsom Tokyo, Los Angeles, San Fransisco, Neapel och Aten ligger också i den höga riskzonen.
tisdag 7 februari 2012
Hur uppkommer en jordbävning egentligen?
Det går till såhär.
Vår jord består av en kärna med en mantel som omger den och allra ytterst finns jordskorpan. Detta kallas för olika koncentriska skikt.
Jordskorpan och en del av manteln är uppdelad i olika litosfärplattor som rör sig tillsammans. De rör sig mot varandra, längs med varandra och ifrån varandra. Var och en av dessa plattor kan bära upp en kontinent, ett hav eller båda. När dessa plattor rör sig så kan de fastna i varandra då de skapas en spänning. Spänningarna släpps sedan och lösgör all energi som funnits och området vid plattorna börjar skaka, det skapas jordbävningar (jordskalv, seismisk aktivitet).
Vår jord består av en kärna med en mantel som omger den och allra ytterst finns jordskorpan. Detta kallas för olika koncentriska skikt.
Jordskorpan och en del av manteln är uppdelad i olika litosfärplattor som rör sig tillsammans. De rör sig mot varandra, längs med varandra och ifrån varandra. Var och en av dessa plattor kan bära upp en kontinent, ett hav eller båda. När dessa plattor rör sig så kan de fastna i varandra då de skapas en spänning. Spänningarna släpps sedan och lösgör all energi som funnits och området vid plattorna börjar skaka, det skapas jordbävningar (jordskalv, seismisk aktivitet).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)